I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige. På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse. Jag la stor vikt vid arbetet med digitala texter och metakognitiva reflektioner kring lärande och läsande.
I det här inlägget tänkte jag dock dela med mig av Christina Olin-Schellers föreläsning, där hon berättade ingående om sin forskning. För många av oss som har kommit långt i den här gruppen är det kanske inga stora nyheter, men personligen tycker jag att det är skönt att få en bekräftelse på att aktiv läsundervisning med fokus på samtal, strategier och reflektioner är rätt väg att gå. Ju fler forskar- och lärarröster som kommer till tals, desto bättre, tänker jag också. Och kanske är det någon av er som är nyfiken på att läsa mer om vad studien ”Läsa mellan raderna” har handlat om?
”Läsa mellan raderna – dialogisk strategiundervisning”
Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet. Hon inledde föreläsningen med att berätta om hur hon såg på sitt uppdrag – sin forskning. Hon menade att hennes mål är att göra nytta för oss lärare, att verka för att vi ska förstå vår verksamhet bättre och få en djupare förståelse för vad effektiv läsundervisning är. Föreläsningen höll hon tillsammans med Malin Granström, språk-, läs- och skrivutvecklare i Värmland. Dessa två har också arbetat tillsammans i forskningsprojektet och Malin Granström delade med sig av sina erfarenheter från klassrummet.
Projektet ”Läsa mellan raderna” har pågått i flera år (läs gärna mer om det här) och arbetssättet i projektet kallas för dialogisk strategiundervisning. Det innehåller olika interventionsstudier där man arbetar inne i klassrummet och provar hur något fungerar och utvärderar resultatet. Målsättningen har varit att konkretisera innebörden i begrepp som tolkande läsning och läsa mellan raderna, samt att definiera och skapa undervisning som ger särskilt goda förutsättningar för att eleverna ska utveckla dessa förmågor. Syftet med studierna har varit att utveckla undervisningen tillsammans med lärarna och projektets vetenskapliga bakgrund har bland annat varit att det har funnits:
- behov av modeller för strukturerad läsundervisning
- behov av ämnesdidaktisk forskning med fokus på effekter
- behov av satsningar på närmare samarbete mellan forskare och lärare
Forskarna och lärarna i projektet träffades vid bestämda tidpunkter för att diskutera hur undervisningen hade fungerat och hur den skulle fortsätta. Det var intressant att få höra att upplägget var ganska detaljerat vilket innebar att lärarna som deltog i forskningsprojektet ”tvingades” ändra sitt förhållningssätt just för att göra en förändring. Malin berättade hur hon upplever att det är vanligt att man som lärare annars efter fortbildningar och konferenser blir inspirerad men ändå går tillbaka till att göra ”på sitt sätt” – därför var det väldigt positivt att ingå i en arbetsgrupp där alla provar samma sak för att det ska gå att utvärdera vid ett senare tillfälle.
Begreppet lässtrategi
I föreläsningen lyfte Christina även begreppet lässtrategier och vad det egentligen är. Hon berättade att hon studerat hur ordet används i styrdokumenten och i kurslitteratur och konstaterat definitionen är inte alltid helt klar/entydig, men att hon själv använder följande definition:
”En kognitiv strategi som erfarna läsare använder sig av när de läser en text”.
Dessa strategier får inte alla automatiskt utan de behöver uttryckas explicit i undervisningen, menar Christina. Christina och Malin illustrerade hur detta kan gå till genom att läsa högt ur novellen ”Far och jag” av Pär Lagerkvist – en novell som jag själv brukar använda i Svenska 1. Christina läste och Malin intog rollen som elev som tänker högt och visualiserar när Christina gjorde lässtopp. Vi fick alltså ta del av vad ”eleven” Malin tänkte och såg framför sig i samband med läsningen. Sedan fick vi i publiken prova: två och två fick vi berätta vad vi såg framför oss när föreläsarna läste nästa del i novellen. Sådana här övningar är mycket nyttiga, tycker jag, och deras rollspel blev en bekräftelse på att jag ”gör rätt” i min undervisning som tänker mycket högt i den fas när jag ska visa eleverna hur en skicklig läsare gör.
En effektiv läsundervisning står på tre ben
På frågan vad som är effektiv läsundervisning så menar Christina att en sådan står på tre ben där alla ben är lika viktiga, nämligen:
- Lässtrategier
- Litteratursamtal
- Responsskrivande
Skrivuppgifter i detta fall ska vara skrivuppgifter som stöttar läsningen, inte skrivuppgifter som enbart syftar för att lära sig skriva bättre. En sådan skrivuppgift ska gärna vara utmanande, som detta exempel som föreläsarna gav:
Novellen heter ”Far och jag”. Hur ser ni på relationen mellan de två huvudpersonerna i novellen? Vad har de för relation?
Men viktiga är också samtalen eftersom det är i samtal och interaktion som lärande sker. I dialogisk strategiundervisning förväntas varje elev ingå i en lärande gemenskap, och läsningen sker i ett samspel. Undervisningen ska utgå ifrån elevernas tankar, känslor och kunskaper. Sammanfattningsvis kan man säga att eleverna
- läser text
- skriver text
- samtalar om text
Lärandet blir alltså synligt eftersom samtal kring texten synliggör vad eleven vet och förstår eller inte vet och inte förstår. I interaktionen får läraren mycket information om var eleven befinner sig. När det gäller strategierna berättar Malin att hon utgår ifrån följande strategier i undervisningen:
- summera
- göra förutsägelser
- visualisera
- värdera och ta ställning
- ställa frågor
- jämföra med andra texter
- hitta luckor och göra inferenser
För att eleverna ska kunna utveckla förmågan att jämföra med andra texter betonar hon vikten av en gemensam textbas. Malin lyfte också fram elevperspektivet och genom att dela exempel på sådant som eleverna har sagt om sin egen strategianvändning – något som jag känner igen mig i en hel del eftersom jag låter eleverna göra metakognitiva reflektioner varje vecka.
Femstegsmodellen – ”läsningens cirkelmodell”
Men hur ser då undervisningen ut mer konkret? Malin berättade om femstegsmodellen (Duke & Pearson 2002) som bygger på ”scaffolding” det vill säga användandet av stödstrukturer i undervisningen. Föreläsarna kallar modellen för ”läsningens cirkelmodell” och den ser ut så här:
- Beskriva lässtrategin samt när och hur den används (Vad ska vi göra och varför)
- Läraren modellerar (think aloud)
- Gemensamt användande av strategin (think along)
- Guided practice
- Självständigt användande av strategin (think aself)
Malin har arbetat med modellen i alla årskurser från åk 1-9 och tycker den fungerar bra oavsett ålder eftersom målet är att hela tiden öka textutmaningarna. I föreläsningen berättade Christina och Malin också om vad de lärare som deltog i forskningsprojektet tyckte om arbetssättet. Här upplevde man bland annat att man hade fått konkreta verktyg för undervisningen och för att bedöma och utveckla läsförståelse. Lärarna menade också att man kan ha mer utmanande, intellektuellt krävande texter när man utgår ifrån modellen. Motivationen ökar, eftersom läsningen blir en social aktivitet.
Critical literacy
En annan del i forskningsprojektet handlade om critical literacy – läsning av argumenterande text. Christina berättade om att undervisningen oftast handlar om att skriva argumenterande text – men hur gör vi egentligen när vi undervisar i läsning av argumenterande text? Studier visar på att elever ofta har svårt för att urskilja den argumenterande texttypen, de har helt enkelt för lite kunskap om den retoriska strukturmallen i argumentation. Lässtrategier som passar för argumenterande text är följande, förklarade Christina:
- Identifiera tes
- Summera
- Värdera och ta ställning
I den här studien mätte man elevers
- Förmåga att identifiera tesen
- Förmåga att identifiera argument
- Förmåga att hålla isär sakargument och värdeargument
- Förmåga att värdera argumentens relevans och hållbarhet
- Förmåga att skriva ett självständigt svar
Jag har skrivit mer om hur jag arbetar med läsning av argumenterande text här, bland annat.
Effekter
I forskningsprojektet såg man stor skillnad i elevers förmåga att identifiera argument och göra ett självständigt ställningstagande baserat på textens tes och argument, men ingen skillnad i förmågan att urskilja en tes. När det gäller forskningsprojektet som helhet är effekten starkast för ”low-achievers” och ”middle achievers”. Det är lässtrategier inbäddat i en dialogisk undervisning som ger effekt.
Det var väldigt givande att höra både forskar- och lärarperspektivet i samma föreläsning!
Åsa Edenfeldt
